|
Varför heter det Majorna?
|

Gamla Älvsborgs fästning år 1563, åt vilka Majornas första invånare
sannolikt arbetade

Samtida kopparstick över Älvsborgs belägring av danskarna i maj 1612

På den här kartan från 1655 syns Majornas "sju hus" som kan ha givit
namn
åt stadsdelen. Kartan i sin helhet visar dåvarande Kungsladugårds ägor

En inte helt trolig teori är att namnet Majorna härstammar från
ordet
”mej” eller ”maj” som brukades i trakten för ett landmärke. Akvarell av
W. Alexis
|
|
Som de som läst artikeln ”Vad är Majorna?”
redan vet så användes namnet Majorna första gången officiellt på
1650-talet. Namnet är med stor säkerhet något som använts av folket på
plats och som sedan blivit det officiella och inget namn som någon
myndighetsperson hittat på. Majorna stavades förr i tiden inte som idag
utan olika former såsom Mayerne, Majerne, Maijerne och Maijorna har
använts innan man på 1700-talet började använda dagens stavning. Men de
olika stavningarna ger i sig inga nya ledtrådar till varifrån namnet
kommit utan verkar helt enkelt bara spegla hur olika man stavat ett och
samma ord under ett antal år.
Sju små stugor
På den första kartan där Majorna omnämns så avser namnet en plats inte
så långt ifrån gamla Älvsborgsfästning där sju stugor låg i en liten
klunga och dessa inhyste förmodligen personer som arbetade på fästningen
eller med andra till den hörande verksamheter. Vad man också vet är att
arbetare och soldater från Finland och Estland på 1600-talet tidvis låg
förlagda vid fästningen där de arbetade med att bygga på och reparera
fästningen. Om någon nu undrar vad i hela friden finska och estniska
soldater gjorde på en svensk fästning så är svaret att både Finland,
Estland och resten av Baltikum vid denna tid var svenskt. Så vad har då
dessa finnar och ester med namnet Majorna att göra? Jo, på både finska
och estniska (språken är nära släkt) betyder ”maja” en koja eller liten
stuga! Man vet också att man på andra ställen kallat sina provisoriska
samlingar av kojor och stugor utanför befästningar och dylikt för major.
Så när någon frågat var de bodde så kunde de anske pekat på sin stugor
och sagt ”i majorna” (majorna är pluralformen av maja). Namnet har sedan
efterhand fått beteckna ett större område än det de sju ursprungliga
stugorna omfattade för att till sist bli till dagens Majorna. Och denna
teori låter i mina öron ganska rimligt, vilket de flesta forskare också
tycker, varför detta är den förklaring som anses troligast.
Sjömärke, sankmarker och kyrkor
Det finns även andra försök till förklaringar. Till de teorier som låter
någorlunda rimliga hör den om att ordet Majorna skulle kunna härstamma
från ordet ”mej” eller ”maj” som brukades i trakten för ett landmärke.
Tanken är att när man seglade in i Göta älv så brukade man sig av olika
landmärken ”mej/maj” och att dessa märken fick ge namn till platsen.
Majorna skulle då betyda inseglingsmärkena/landmärkena vid Göta älvs
mynning. Sedan finns ett par mindre troliga, till denna skaran hör den
om att Majorna skulle fått namnet efter det gamla västsvenska ordet för
sankmark ”mad”. Mad i plural, alltså sankmarkerna, heter ”maderna” och
detta skulle sedan förvandlats till Majorna. Svagheten i detta
resonemang är att man inte känner till några dylika sankmarker som
skulle ha legat här. Till sist så finns de som är otroliga, till dem hör
den om att Majorna skulle fått sitt namn efter de två Mariakyrkorna som
legat här. På något vis skulle alltså ”Maria” eller ”Mariakyrkorna”
transformerats om till Majorna. Det kanske är möjligt men eftersom
namnet Majorna är äldre än någon av dessa kyrkor så undrar man varför
teorin överhuvudtaget presenterades. Personligen tror jag mest på den
finsk/estniska teorin men eftersom inga definitiva bevis finns så är det
fritt fram med egna teorier!
Text: Tobbe J.| 2009-09-27
Bilder hämtade från Göteborgs Stadsmuseums arkiv |