|
Förr och Nu -
del 4 |
|
Höglundsgatan |
Höglundsgatan är idag endast ett minne blott. Precis som i fallet med
Gröna gatan, Käkbensgatan och Nilssonsgatan vid Chapmans torg revs
allting i början av 1960-talet när grävskoporna drog fram över Majorna.
Inte ens själva gatan sparades. Även den angränsande
Gråbergsgatan är helt och hållit försvunnen. De båda fotografierna nedan
är tagna på ganska precis samma plats 1955 respektive februari 2009.

Höglundsgatan som den såg ut sommaren 1955, sedd mot söder från nuvarande Karl
Johansgatan.

Idag finns ingen gata med namnet Höglundsgatan, åtminstone inte i
Majorna. Det enda som återstår av
den
raka och tämligen breda gatan är denna stump mellan Karl
Johansgatan och Gröna gatan. Foto Februari 2009.
Höglundsgatan fick sitt namn 1875 och är uppkallad till minne av Sjökapten Carl
Fredrik Höglund (1792-1867) som bodde vid gatan. Vid tidpunkten då det översta fotografiet togs
hade gatan fortfarande kvar en mycket ålderdomlig bebyggelse. Förutom
några enstaka landshövdingehus kantades gatan främst av mindre en- och
tvåvåningshus av trä. Åtskilliga av husen hade tillhörande pittoreska
gårdar med kullerstensbeläggning och inte sällan reste sig
syrenbersåer,
yviga
hängbjörkar och diverse fruktträd mellan de brokiga fasaderna.
Höglundsgatan gick från dåvarande Allmänna Vägen, nuvarande Karl
Johansgatan, spikrakt upp genom bergsmassivet till den tvärgående numera
försvunna Gråbergsgatan. Med bland annat detta namn som stöd tror man
att gatan har följt en en naturlig ravin eller dalsänka i berget. Ett
annat intressant kvartersnamn är Herdehyttan, vilket antyder att
bebyggelsen från början låg på bergsluttningen som ett slags fäbodar.
I gamla tider, innan gatans egentliga tillkomst, kallades området för
Prostens äng. Namnet härstammar från dåvarande ägaren prosten
Johan Petter Hörbeck. Precis som namnet antyder var det en stor öppen
äng där det betade kor och kalvar under sommaren. Platsen användes också
av magister Hasselroth som brukade förlägga sina gymnastiklektioner för
privatskolans pojkar här. Den kraftfulle och omtyckte Prosten dog 1857 och i samband med detta såldes tomter för bebyggelse.
Tidigare hade endast enstaka fastigheter funnits, främst i anknytning
till nuvarande Karl Johansgatan.
I första huset till vänster i kvarteret Fasanen (se foto ovan) bodde barnmorskan Lovisa Hast som hjälpt
många av stadsdelens invånare till världen. Direkt till vänster på
gatans hörntomt, utanför bild, låg tidigare det så kallade Lambergska
huset. Sedan gammalt har det i Lambergska huset funnits bageri och sitt
namn har
det fått efter bagaremästaren A. W. Lamberg som drev verksamheten under
många år. Andra bagare som ägt fastigheten är H.W. Spargren och Johan
Forsberg. Bageriet, som under 1900-talet även inrymde ett café
vid namn Café 100, skall ha varit omtyckt och populärt och under Augusta
Anderssons tid vida berömt för sina napoleonbakelser. Rörelsens sista
Innehavare var konditor Ivar Fihn. Huset var ett vältimrat trähus med
sadeltak och frontespis. Dess ålder var av mycket gammal datum och
någon gång runt sekelskifte 1900 föreslogs det att huset borde bevaras
och ingå i ett slags kulturreservat tillsammans med ett par andra gamla
gårdar utmed nuvarande Karl Johansgatan. Under många år förföll dock den gamla
träbyggnaden och övergavs till slut för att därefter härjas av brand och
rivas. Något kulturreservat bildades som bekant aldrig. Ytterligare ett bageri kunde man finna
längre upp på gatan i den så
kallade Höglundsgatebacken. En backe som förövrigt under vintermånaderna
var en populär kälkbacke bland traktens barn.
Gatan och dess närmaste omgivning verkar ha haft en hel del näringsverksamhet. Ganska mitt i gatan
på nummer 28 låg ett smalt, litet stenhus med tre våningar. Här
höll
Majornas Pantlåne AB till. I samma fastighet fanns under senare tid även
en tvättinrättning. Gatan har också haft skomakeri, möbelsnickeri och en speceriaffär
grundad 1904.
I huset efter planket på höger sida (se fotot) låg Forsbergs chokladfabrik och
hitom på samma sida planket återfanns de sista åren en fiskförsäljnings-firma. Vid Höglundsgatan återfanns också Majornas bryggeri,
även kallat Enegrens bryggeri. Det har också funnits idrottsverksamhet,
populära Skogens IF bildades i dessa kvarter och höll under några år
till i klubblokaler på gatan. Mer läsning om Skogens IF finner man
här
Som det framgår tydligt på den nyare bilden reser sig idag två
förhållandevis låga tegelbyggnader från 1960-talet ungefär där
Höglundsgatan tog sin början. Därefter korsas nuvarande Gröna gatan,
följt av en större gräsmatta innan en förskola och en stor gul
tegelbyggnad tar vid uppe på gråberget. Och med tanke på hur lite man
faktiskt exploaterat sträckan kan man faktiskt med all rätt undra lite
varför inte den gamla gatan och några av dess träkåkar kunde få vara
kvar. Nybyggnationen skulle fungerat oavsett. Officiellt försvann gatan och dess namn 1971, det enda som
räddades åt eftervärlden var ett lusthus som flyttades samt någon
1700-talskakelugn.
För att få en bild av hur denna bortglömda gata såg ut rekommenderas ett
besök på Majgrabbars hemsida:
www.majgrabbar.se/hog.htm
|
Ved-Petter
En riktig profil som delvis växte upp och bodde på gatan under många år var Ved-Petter, ett av Majornas mest kända original. Ved-Petter hankade sig
fram genom att köpa upp avfallsvirke nere vid Barkens och Barkmans
brädgårdar, virket sålde han sedan vidare i små partier till Majornas
invånare. Några större förtjänster gjorde han inte och när brädgårdarna
lades ner försvårades hans situation ytterligare. Men han fortsatte att
köpa eller tigga till sig virke från annat håll och i kombination med
lite lumpsamlande och småaffärer klarade han sig nätt och jämnt.
Ved-Petter hette Knut Evald Zachrisson, vilket ytterst få torde känt
till. Det var en snäll och omtyckt människa som sällan störde
någon eller var till besvär.
Han
kallades i bland för "Sanningen
pärla", namnet kommer från hans lite speciella sätt att göra
affärer. Han lurades inte men hade ett lite eget
förhållningssätt till sanningen...
Ved-Petter levde under mycket knapra förhållande, men trots att han hade det
fattigt och svårt så drog han sig alltid för att söka hjälpa hos
fattigvården. Denna var han livrädd för och hans behov av
frihet var omåttligt stort. 66 år gammal dog han av
hjärnblödning i en vedbod nere i hamnen. Boden hade fungerat som hem
under hans sista tid. |

Ved-Petter växte upp och rörde sig mycket kring Höglundsgatan i
Majorna. Här syns han med sin säck balanserad på axlarna.
Teckning från Gamla Majgrabbar.
|
Text: Johan Lundin | 2009-03-05
Foto: Äldre foto hämtat från Gamla Majgrabbar, fotograf okänd - nyare foto: Johan Lundin.
Fler artiklar i denna serie finner du i
Byggnader & Platser
Källor:
Det forna Majorna i ord och bild. Rosén Axel. 1940
Det gamla Göteborg, Fjärde häftet. C. R. A. Fredberg. 1919
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1967
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1975
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1988
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1990
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1998
Göteborg berättar ännu mer. Bengt A. Öhnander. Tre Böcker Förlag
AB
|
|
Förr & Nu
I denna bildserie visar vi nya och gamla bilder från en och
samma plats. Tanken är att belysa förändringar som skett på
olika ställen i Majorna. Till detta ger vi lite
kommentarer om förändringarna som skett genom årtiondena. |
|