GÖTEBORG

Om oss | Kontakta oss | Copyright | Cookies

Förr och Nu - del 4

Höglundsgatan

Höglundsgatan är idag endast ett minne blott. Precis som i fallet med Gröna gatan, Käkbensgatan och Nilssonsgatan vid Chapmans torg revs allting i början av 1960-talet när grävskoporna drog fram över Majorna. Inte ens själva gatan sparades. Även den angränsande Gråbergsgatan är helt och hållit försvunnen. De båda fotografierna nedan är tagna på ganska precis samma plats 1955 respektive februari 2009.



Höglundsgatan som den såg ut sommaren 1955, sedd mot söder från nuvarande Karl Johansgatan.
 


Idag finns ingen gata med namnet Höglundsgatan, åtminstone inte i Majorna. Det enda som återstår av den
raka och tämligen breda gatan är denna stump mellan Karl Johansgatan och Gröna gatan. Foto Februari 2009.


Höglundsgatan
fick sitt namn 1875 och är uppkallad till minne av Sjökapten Carl Fredrik Höglund (1792-1867) som bodde vid gatan. Vid tidpunkten då det översta fotografiet togs hade gatan fortfarande kvar en mycket ålderdomlig bebyggelse. Förutom några enstaka landshövdingehus kantades gatan främst av mindre en- och tvåvåningshus av trä. Åtskilliga av husen hade tillhörande pittoreska gårdar med kullerstensbeläggning och inte sällan reste sig syrenbersåer, yviga hängbjörkar och diverse fruktträd mellan de brokiga fasaderna.
Höglundsgatan gick från dåvarande Allmänna Vägen, nuvarande Karl Johansgatan, spikrakt upp genom bergsmassivet till den tvärgående numera försvunna Gråbergsgatan. Med bland annat detta namn som stöd tror man att gatan har följt en en naturlig ravin eller dalsänka i berget. Ett annat intressant kvartersnamn är Herdehyttan, vilket antyder att bebyggelsen från början låg på bergsluttningen som ett slags fäbodar. I gamla tider, innan gatans egentliga tillkomst, kallades området för Prostens äng. Namnet härstammar från  dåvarande ägaren prosten Johan Petter Hörbeck. Precis som namnet antyder var det en stor öppen äng där det betade kor och kalvar under sommaren. Platsen användes också av magister Hasselroth som brukade förlägga sina gymnastiklektioner för privatskolans pojkar här. Den kraftfulle och omtyckte Prosten dog 1857 och i samband med detta såldes tomter för bebyggelse. Tidigare hade endast enstaka fastigheter funnits, främst i anknytning till nuvarande Karl Johansgatan. 

I första huset till vänster i kvarteret Fasanen (se foto ovan) bodde barnmorskan Lovisa Hast som hjälpt många av stadsdelens invånare till världen. Direkt till vänster på gatans hörntomt, utanför bild, låg tidigare det så kallade Lambergska huset. Sedan gammalt har det i Lambergska huset funnits bageri och sitt namn har det fått efter bagaremästaren A. W. Lamberg som drev verksamheten under många år. Andra bagare som ägt fastigheten är H.W. Spargren och Johan Forsberg.  Bageriet, som under 1900-talet även inrymde ett café vid namn Café 100, skall ha varit omtyckt och populärt och under Augusta Anderssons tid vida berömt för sina napoleonbakelser. Rörelsens sista Innehavare var konditor Ivar Fihn. Huset var ett vältimrat trähus med sadeltak och frontespis. Dess ålder var av mycket gammal datum och någon gång runt sekelskifte 1900 föreslogs det att huset borde bevaras och ingå i ett slags kulturreservat tillsammans med ett par andra gamla gårdar utmed nuvarande Karl Johansgatan.  Under många år förföll dock den gamla träbyggnaden och övergavs till slut för att därefter härjas av brand och rivas. Något kulturreservat bildades som bekant aldrig. Ytterligare ett bageri kunde man finna längre upp på gatan i den så kallade Höglundsgatebacken. En backe som förövrigt under vintermånaderna var en populär kälkbacke bland traktens barn.
Gatan och dess närmaste omgivning verkar ha haft en hel del näringsverksamhet. Ganska mitt i gatan på nummer 28 låg ett smalt, litet  stenhus med tre våningar. Här höll Majornas Pantlåne AB till. I samma fastighet fanns under senare tid även en tvättinrättning. Gatan har också haft skomakeri, möbelsnickeri och en speceriaffär grundad 1904. I huset efter planket på höger sida (se fotot) låg Forsbergs chokladfabrik och hitom på samma sida planket återfanns de sista åren en fiskförsäljnings-firma. Vid Höglundsgatan återfanns också Majornas bryggeri, även kallat Enegrens bryggeri. Det har också funnits idrottsverksamhet, populära Skogens IF bildades i dessa kvarter och höll under några år till i klubblokaler på gatan. Mer läsning om Skogens IF finner man här

Som det framgår tydligt på den nyare bilden reser sig idag två förhållandevis låga tegelbyggnader från 1960-talet ungefär där Höglundsgatan tog sin början. Därefter korsas nuvarande Gröna gatan, följt av en större gräsmatta innan en förskola och en stor gul tegelbyggnad tar vid uppe på gråberget. Och med tanke på hur lite man faktiskt exploaterat sträckan kan man faktiskt med all rätt undra lite varför inte den gamla gatan och några av dess träkåkar kunde få vara kvar. Nybyggnationen skulle fungerat oavsett. Officiellt försvann gatan och dess namn 1971, det enda som räddades åt eftervärlden var ett lusthus som flyttades samt någon 1700-talskakelugn. För att få en bild av hur denna bortglömda gata såg ut rekommenderas ett besök på Majgrabbars hemsida: www.majgrabbar.se/hog.htm
 

Ved-Petter
En riktig profil som delvis växte upp och bodde på gatan under många år var Ved-Petter, ett av Majornas mest kända original. Ved-Petter hankade sig fram genom att köpa upp avfallsvirke nere vid Barkens och Barkmans brädgårdar, virket sålde han sedan vidare i små partier till Majornas invånare. Några större förtjänster gjorde han inte och när brädgårdarna lades ner försvårades hans situation ytterligare. Men han fortsatte att köpa eller tigga till sig virke från annat håll och i kombination med lite lumpsamlande och  småaffärer klarade han sig nätt och jämnt.

Ved-Petter hette Knut Evald Zachrisson, vilket ytterst få torde känt till.  Det var en snäll och omtyckt människa som sällan störde någon eller var till besvär. Han kallades i bland för "Sanningen pärla", namnet kommer från hans lite speciella sätt att göra affärer. Han lurades inte men hade ett lite eget förhållningssätt till sanningen...
Ved-
Petter levde under mycket knapra förhållande, men trots att han hade det fattigt och svårt så drog han sig alltid för att söka hjälpa hos fattigvården. Denna var han livrädd för och hans behov av frihet var omåttligt stort. 66 år gammal dog han av hjärnblödning i en vedbod nere i hamnen. Boden hade fungerat som hem under hans sista tid.




Ved-Petter växte upp och rörde sig mycket kring Höglundsgatan i Majorna. Här syns han med sin säck balanserad på axlarna. Teckning från Gamla Majgrabbar.


Text: Johan Lundin | 2009-03-05
Foto: Äldre foto hämtat från Gamla Majgrabbar, fotograf okänd - nyare foto: Johan Lundin.
Fler artiklar i denna serie finner du i Byggnader & Platser


Källor:

Det forna Majorna i ord och bild. Rosén Axel. 1940
Det gamla Göteborg, Fjärde häftet. C. R. A. Fredberg. 1919
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1967
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1975
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1988
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1990
Föreningen Gamla Majgrabbars Jultidning 1998
Göteborg berättar ännu mer.  Bengt A. Öhnander. Tre Böcker Förlag AB
 



 

Förr & Nu
I denna bildserie visar vi nya och gamla bilder från en och samma plats. Tanken är att belysa förändringar som skett på olika ställen i Majorna. Till detta ger vi lite kommentarer om förändringarna som skett genom årtiondena.