|
Alvar Hård, en av Majornas mest kända konstnärer, fyller i dagarna
nittio år. Under sitt liv har Alvar hunnit med en hel del, förutom att
han verkat som konstnär har han bland annat varit bagare,
militärmusiker, möbelhandlare, mattförsäljare, timmerhuggare och
styrelsemedlem i Slottsskogskolonins koloniträdgårdsförening. Han har
också varit med om att bli svindlad på förmögenhet och bygga upp en ny
igen. Så livet har sannerligen inte varit fattigt på händelser för Alvar
Hård.
Alvar Hård såg dagens ljus första gången i Torsåker den 18:e september
1918, ursprungligen är han alltså en dalmas. Hans intresse för att
teckna gubbar och spela musik kan spåras ända tillbaka till barndomen
och under ungdomsåren var han så duktig att han under helgerna åkte runt
på olika dansställen i trakten och ritade karikatyrer och spelade
dragspel. Under veckodagarna hjälpte han far på torpet med
timmerhuggning och andra sysslor som behövde utföras på ägorna. Snart
tjänade Alvar mer än sin far och det var dags att ta nästa steg på hans
väg från den fattiga och hårda tillvaron på torpet:
- Jag hade tidigt svurit på att jag få det bättre ställt här i livet.
Bagare med mjölallergi
Nästa steg på vägen till ett bättre liv var att bli lärling på ett
bageri. Även detta verkade passa Alvar bra och genom att lägga undan
både en del av lönen och det han tjänade på att spela på dansställena
kunde han snart köpa sig ett eget bageri. Affärerna gick strålande men
nu föll det sig inte bättre än att han drabbades av mjölallergi vilket
är jobbigt för de flesta men tämligen omöjligt för en bagare. Alvar fick
tänka i nya banor igen och denna gång skulle mattor och möbler bli
Alvars födkrok.
Mattor, möbler och en förlorad förmögenhet
Eftersom Alvar är av den gamla skolan där hårt arbete är en självklarhet
och dessutom har en näsa för företagande så gick även hans matt- och
möbelföretag bra. Faktiskt så bra att han snart hade tre möbelaffärer
och en firma som importerade mattor som alla låg i Örebro. En dag
stegade en tjej vid namn Sonja in i en av dem för att köpa ett hörnskåp
av Alvar som råkade vara den som expedierade för tillfället. Det hela
slutade med köp och lite senare också giftemål. Alvar var tydligen bra
på att både sälja möbler och sig själv! Både Sonja och skåpet finns kvar
än idag men det gick värre med matt- och möbelföretagen. Anledningen
till det stavas svindleri som han utsattes för av en liga och 11 000
sidor rättegångsprotokoll senare så stod Alvar barskrapad efter
konkurserna.
Måleri, krossade skylfönster och succé
Efter svindleriet var Alvar förstås bedrövad och nere. Den som höll
gnistan uppe var Sonja enligt Alvar:
- Utan henne tror jag inte jag hade klarat av att börja om på nytt,
säger Alvar.
För att klara livhanken fick familjen, som nu bestod av fler än två
personer, flytta till Göteborg där Alvar fick arbete i en möbelaffär i
Haga som ägdes av en kompis. Och som en del av att hålla depressionen
borta efter konkurserna plockade Alvar åter fram ritgrejerna och började
producera sina roliga gubbar. Men Alvar vore väl inte Alvar om han inte
försökte tjäna sig en slant på sina alster också. För att göra dem
enklare att sälja tänkte Alvar att färgglada målningar nog vore bättre
än blyerts och för att prova sin idé så började han göra riktigt
färgglada målningar. Sin ateljé hade han i ett litet kyffe bakom lagret
till kompisens möbelaffär. En dag frågade han kompisen om han fick
ställa ut en tavla i hans skyltfönster vilket han fick. Han hängde ut
den på eftermiddagen och ett par timmar senare hade någon krossat rutan
och stulit tavlan. Det kanske hade fått många att ge upp, men för Alvar
var det tvärt om:
- Om någon gjorde sig besväret att stjäla tavlan så måste ju någon
gillat den i alla fall!
Alvar stängde in sig i kyffet och målade för glatta livet. På några
månader färdigade Alvar fyrtio tavlor som han ställde ut i en lokal han
hyrt. Succén var omedelbar, på två dagar hade han sålt alla utom fyra
tavlor! Sedan dess har Alvar kunnat leva på sina roliga och färgglada
gubbar och gummor som sålts över hela världen, eller sin humoristiska
konst som Alvar själv kallar det.
Som ett vanligt arbete
Att han lyckades så bra beror säkert inte bara på att konsten
appellerade gemene man (konstkritikerna har inte varit nådiga genom
åren…) utan minst lika mycket på att Alvar verkar lägga sin själ och
hjärta i allt han företar sig.
- Jag gick alltid ner till ateljén vid åtta på morgonen och jobbade
precis som om det vore vilket annat arbete som helst, säger Alvar.
Vidare så ransonerade han antalet målningar han gjorde för att driva upp
priserna på verken när han blev populär och tvekade inte heller att få
sina verk reproducerade som vykort eller affischer. Så under en period
var det åtta nya målningar som skulle produceras per år enligt kontrakt
för att kollektionen skulle förnyas lite hela tiden. Målade gjorde Alvar
ända fram till 2005 då en stroke satte ett abrupt stopp på målandet
eftersom händerna inte längre lyder honom tillräckligt bra.
Inspirationen till målningarna
På frågan var Alvar fått inspirationen till sina målningar så var svaret
”från olika händelser i mitt liv”. Alla händelser, vardaglig som udda,
kunde inspirera Alvar så länge han kunde hitta någon form av komik eller
humor i situationen. Målningen Bröllopet visar till exempel ett bröllop
där brudgummen är på dåligt humör eftersom han mer eller mindre tvingas
att gifta sig med bruden då han gjort henne gravid. Det barn som blev
resultatet av graviditeten lär för övrigt idag vara professor på
Chalmers... Tavlan Chapman är inspirerad av de kvällar Alvar och Sonja
var och dansade på den numera nerlagda krogen Af Chapman, som låg i de
lokaler på Karl Johansgatan som idag inhyser krogen Flame. Målningen
Ishockey i sin tur gjorde Alvar efter att ha sett en ishockeymatch
mellan Kanada och Sverige som tydligen var ovanligt bråkig. Hans
troligen mest berömda verk är Sådan herre sådan hund. Förlagan är just
en herre med sin hund som Alvar såg sitta på en bänk i Haga.
Dragspel och koloniträdgård
Utöver måleriet har Alvar också spelat musik i nästan sitt hela liv och
dragspelet var hans instrument. Förutom att spela på olika dansställen i
sin ungdom så gjorde Alvar lumpen i Arméns nöjesdetalj vilket innebar
att han åkte land och rike runt och spelade för alla de som låg inne
under andra världskriget.
- Det var nog en av de bästa perioderna under mitt liv, minns Alvar.
- Inte bara fick jag spela musik utan jag fick också se hela Sverige
från Treriksröset till Smygehuk alldeles gratis.
Även i Göteborg har han spelat och var under många år en av medlemmarna
i Vegapojkarna. På vykortet är det dragspelaren längst till höger som är
Alvar.
Ett annat intresse som han delat med hustrun Sonja har varit
trädgårdsskötsel. Det intresset fick de tillfredsställt genom sin
kolonistuga i Slottsskogskolonin. Och typiskt Alvar så blev han förstås
också engagerade i föreningen och satt som sekreterare i styrelsen under
flera år. Numera är stugan, som varit i släktens ägor under många
decennier, överlämnad till nästa generation att förvalta.
Till sist vill Majorna.nu tacka Alvar och Sonja för att vi fick komma
och hälsa på och Margareta Lindris för att hon tipsade oss om Alvar och
fixade så att vi fick träffa honom och Sonja.
Text:
Tobbe J. | 2008-09-11
|
